Intressanta rapporter från DJ

Om du är intresserad av vad kön spelar för roll i akademin kan jag rekommendera Delegationen för Jämställdhet i Högskolans (DJ:s) hemsida. DJ har bett ett antal forskare genomföra kartläggningar och studier av olika slag. Dessa publiceras på hemsidan efter hand de blir färdiga. För ett par månader sedan publicerades exempelvis Annelie Häyrén Weineståls och Mia Heikkiläs kartläggning av jämställdhetsinsatser på Sveriges universitet och högskolor 2000-2009 (se inlägget om “Förändring uteblir när medel blir mål” nedan).

Alldeles nyligen publicerades en översikt över forskning om akademin och kön av Drude Dalerup. Genomgången av forskningen presenteras i sex teman: 1. Forskning om akademins kultur och normer (makronivå), 2. Empirisk forskning om institutionskulturer, 3. Forskning om sexuella trakasserier och könskränkande behandling, 4. Genusperspektiv på grundutbildningen, 5. Karriärvägar. ”The leaking pipeline”, 6. Forskning om jämställdhetspolitiken inom högskolan. Rapporten är intressant både för att den synliggör all den kunskap som faktiskt finns på området men också för att den identifierar kunskapsluckor och behov av ytterligare forskning. Återkommande efterfrågas fler studier med tydligare intersektionella ansatser samt olika former av jämförande studier (studier som jämför olika institutioner, olika lärosäten och olika länder). Märkt av mitt eget forskningsintresse noterar jag också att det behövs mer forskning om jämställdhetsarbete i akademin: dess värdegrund, organisering, processer och effekter.

Redan tidigt i höstas publicerades den första DJ-rapporten. Den handlade om effekten av kvantitativa mål för högskolans personal och genomfördes av experter på DJ:s kansli. I den rapporten konstateras att ”(M)etoden (med kvantitativa mål) huvudsakligen måste betraktas som framgångsrik. Andelen och antalet kvinnor i professorskåren har ökat även om den ursprungliga målsättningen inte har uppnåtts.” I rapporten konstateras emellertid också att regeringens uppföljning av målen kan förbättras: ”Bättre uppföljning av utfallet av rekryteringsmålen och tydligare återkoppling till lärosätena är dock önskvärd. Noggrannare kontroll av hur resultaten redovisas behövs för att möjliggöra jämförelser mellan lärosätena och för att kunna lyfta fram framgångsrika exempel.” Detta, förändringsarbetets enkla recept, som verkar så svårt att få till: sätta mål och följa upp!